Hälsa och säkerhet vid industriell tillverkning

Enligt Internationella arbetsorganisationen (ILO) drabbas årligen miljontals människor världen över av arbetsrelaterade skador och sjukdomar, där en betydande andel är hänförlig till industriell tillverkning. Även om exakta siffror kan variera mellan olika länder och sektorer, uppskattar ILO att cirka 2,78 miljoner arbetsrelaterade dödsfall inträffar varje år globalt, samtidigt som ytterligare hundratals miljoner lider av icke-dödliga arbetsskador och sjukdomar. Dessa siffror sätter fingret på hur viktigt det är att ta arbetsmiljöfrågor på största allvar inom industrin.

I den här artikeln, som riktar sig både till den oinvigde och till specialisten, tittar vi närmare på vad industriell tillverkning innebär och varför säkerhetsaspekter är av avgörande betydelse. Vi kommer att beröra de tekniska åtgärder och personliga skyddsutrustningar som kan minimera riskerna, samt granska vilka lagar och regelverk som omgärdar detta område. Det kommer dessutom att diskuteras kring de farligaste typerna av industrier och moment i produktionen, samt när man började fokusera på säkerhetsfrågor i modern tid.

Vad innebär industriell tillverkning?

Industriell tillverkning avser i breda drag den systematiska och storskaliga produktion av varor i en industriell miljö. Detta kan omfatta allt från grundläggande förädlingssteg, såsom bearbetning av råmaterial, till komplexa monteringslinor inom fordonsindustrin, elektronikproduktion, tillverkning av gummidetaljer och gummilister, samt byggkomponenttillverkning. Kärnan i industriell tillverkning är ofta en hög grad av mekanisering och automation, vilket skiljer den från hantverksmässig eller småskalig produktion. Målet är att producera varor i stora volymer, med så kostnadseffektiva och effektiva processer som möjligt.

Historiskt sett kan den industriella tillverkningens framväxt spåras tillbaka till den industriella revolutionen under 1700- och 1800-talet, då ångmaskiner och senare elektricitet och massproduktion blev centrala element i samhällsutvecklingen. Numera genomsyrar industriell tillverkning en rad olika sektorer: tunga industrier som stål- och kemiproduktion, mellantunga industrier som fordonstillverkning, men även mer specialiserade områden som läkemedels- och nanoteknologiindustri.

Säkerhet i en tillverkningsindustri

Säkerhet är en nyckelkomponent inom all form av industriell verksamhet, och särskilt inom de sektorer där arbetsmomenten medför höga risker, exempelvis tung bearbetning, svetsning, hantering av farliga ämnen och exponering för damm och gaser. Arbetsmiljöfrågor och riskhantering är inte bara viktiga för att skydda människoliv och hälsa, utan de påverkar även den ekonomiska effektiviteten och produktiviteten i en verksamhet. En säker arbetsplats minskar risken för olyckor som kan leda till sjukskrivningar, produktionsstopp och kostsamma juridiska processer.

Inom säkerhetsområdet talar man ofta om tre huvudaspekter:

1. Eliminering av faror (där så är möjligt).
2. Tekniska och organisatoriska åtgärder för att minimera risken att arbetstagare utsätts för skadliga faktorer.
3. Personlig skyddsutrustning för att komplettera de övriga skyddssystemen.

Genom att implementera dessa aspekter systematiskt kan företag i tillverkningssektorn avsevärt minska de risker som medarbetarna dagligen möter.

Tekniska åtgärder för en hälsosam arbetsmiljö

Tekniska åtgärder är ofta det första steget när man vill öka säkerheten och skydda människors hälsa i en industriell miljö. Grundprincipen är att man ska försöka avlägsna eller omsluta de riskkällor som finns, snarare än att förlita sig på personlig skyddsutrustning som sista försvarslinje. Exempelvis:

Ventilation och punktutsug
Effektiva ventilationssystem är centrala för att leda bort skadliga partiklar, rök och ångor från arbetsområdet. Punktutsug, svetsutsug eller liknande lokala utsugssystem placeras ofta precis där de farliga ämnena uppstår, vilket effektivt förhindrar spridning till den allmänna luften. Inom exempelvis svets- eller lödningsarbeten är detta helt avgörande för att inte arbetstagarna ska utsättas för höga halter av metallrök eller andra föroreningar.

Kapsling och inhägnad
Vid arbete med rörliga maskindelar eller processer som genererar buller, värme eller kemiska utsläpp kan man använda skyddande inhägnader och kapslingar för att förhindra obehörig åtkomst och minska risk för direkt kontakt.

Automatisering och robotteknik
Genom att introducera robotar och automatiserade system kan man i många fall minska den direkta mänskliga exponeringen för farliga maskiner, kemikalier eller tunga lyftmoment. De mest avancerade produktionslinorna kräver i dag relativt få manuella steg, vilket i sin tur minskar mängden repetitivt arbete och risken för belastningsskador.

Övervakning och mätinstrument
Modern teknik erbjuder mängder av sensorer och mätinstrument som kan övervaka luftkvalitet, vibrationer, bullernivåer och andra potentiella riskfaktorer. När värdena överstiger tillåtna gränser kan man snabbt vidta åtgärder eller stänga ner maskiner för att undvika skador och hälsorisker.

Personlig skyddsutrustning

Personlig skyddsutrustning (PPE, från engelskans Personal Protective Equipment) utgör en sista skyddsbarriär om tekniska åtgärder och organisatoriska rutiner inte räcker till eller inte helt kan eliminera farorna. Det är viktigt att komma ihåg att personlig skyddsutrustning är ett komplement – inte en ersättning – till ett genomtänkt säkerhetsarbete. Några vanliga exempel är:

Andningsskydd
Filtermasker eller tryckluftsmasker för att förhindra inandning av farliga partiklar, gaser eller rök.

Hörselskydd
Öronproppar eller kåpor är ofta nödvändiga i miljöer med konstant buller över de gränsvärden som anges i gällande föreskrifter.

Ögonskydd
Skyddsglasögon, visir eller goggles skyddar mot stänk, flygande partiklar och starkt ljus vid exempelvis svetsning.

Handskar och skyddskläder
Olika material kan användas beroende på om man hanterar kemikalier, heta föremål eller risk för skärskador.

Skyddsskor och fallskydd
Rejäla skor med stålhätta eller annan förstärkning skyddar mot tunga föremål som kan falla, medan fallskyddsutrustning (selar, livlinor) används inom arbete på höjd.

Vilka industrier och arbetsmoment är farligast?

Vissa sektorer inom industriell tillverkning är mer olycksdrabbade än andra, beroende på vilka råmaterial som används, hur produktionen är organiserad och vilken typ av maskiner och kemikalier som hanteras. Generellt kan man säga att tunga processindustrier och tillverkning som involverar hög värme, giftiga kemikalier eller snabbrörliga maskindelar medför större risker.

Exempel på högriskindustrier och arbetsmoment:

Metallindustri och smältverk
Arbetare exponeras ofta för extrem värme, farliga gaser och tung utrustning.

Kemisk industri
Hantering av brandfarliga eller hälsovådliga ämnen kan leda till kemiska brännskador, explosioner och utsläpp av farliga ångor.

Bygg- och anläggningsindustrin
Även om denna ibland räknas som en egen bransch utanför klassisk industriell tillverkning, finns ofta stora fabriker som tillverkar prefabricerade byggmoduler, betongelement och liknande. Tunga lyft och hög fallrisk är särskilda bekymmer.

Fordonsindustrin
Snabbt rörliga maskiner, robotar och komplexa monteringsmoment kan utgöra en stor fara, speciellt om det uppstår oplanerade driftstopp eller mänskliga misstag.

Här kan du läsa mer om olika tillverkningsmetoder inom industri.

Gällande lagar och regelverk

I Sverige regleras arbetsmiljöfrågorna i huvudsak av Arbetsmiljölagen (1977:1160) och tillhörande föreskrifter från Arbetsmiljöverket. Dessa föreskrifter innehåller detaljer kring bland annat systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3), buller (AFS 2005:16) och vibrationer (AFS 2005:15). För kemiska arbetsmiljörisker gäller AFS 2011:19, där krav ställs på riskbedömning och klassificering av ämnen. Vidare är EU-direktiv viktiga för att harmonisera reglerna i hela Europa, exempelvis det så kallade CAD-direktivet (Chemical Agents Directive) för kemikaliehantering.

Genom EU:s maskindirektiv (2006/42/EG) och dess tillämpning i Sverige säkerställs att nya maskiner uppfyller krav för att minska olycksrisker. Dessutom finns internationella standarder såsom ISO 45001 för arbetsmiljöledningssystem. Väl genomförda ledningssystem kan ge både större medvetenhet och en struktur för kontinuerliga förbättringar av arbetsmiljön.

När började man fokusera på säkerhet inom industrin?

Om vi flyttar oss tillbaka i tiden, så har arbetsförhållandena inom de tidiga industrierna under 1800-talet ofta hårda och farliga. Då fanns få lagar eller skyddsåtgärder, och olycksfallen var många. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet växte dock en facklig och samhällelig opinion fram som krävde bättre skydd för arbetare. Redan 1889 infördes i Sverige en lag om arbetarskyddskommittéer, men det skulle dröja till 1900-talet innan mer omfattande lagstiftning och föreskrifter blev gällande.

En milstolpe kom med införandet av yrkesinspektioner och mer stringent arbetsmiljölagstiftning efter andra världskriget. Under 1960- och 1970-talen intensifierades debatten kring arbetsmiljö och arbetarskydd, till stor del under påverkan av internationella konventioner och ILO:s rekommendationer. Den nuvarande arbetsmiljölagen trädde i kraft 1978 och har sedan dess reviderats flera gånger för att hålla jämna steg med teknologiska och samhälleliga förändringar.

På global nivå har flera stora industriolyckor, som exempelvis Bhopal-katastrofen i Indien 1984 eller Seveso-olyckan i Italien 1976, fungerat som väckarklockor för vikten av att reglera verksamheter med farliga ämnen. Det har också lett till framtagande av särskilda EU-direktiv, till exempel Seveso-direktiven, för att förebygga allvarliga kemikalieolyckor.

Sammanställning – industriell tillverkning

Industriell tillverkning utgör ryggraden i det moderna samhällets försörjning av varor, från bilar och elektronik till byggmaterial och mediciner. Samtidigt innebär den komplexa, storskaliga produktionen stora risker för arbetstagare, särskilt när det gäller hantering av farliga ämnen eller arbete med tunga och snabbrörliga maskiner. Genom att satsa på ett genomtänkt säkerhetsarbete, där man först minimerar riskerna med tekniska åtgärder som ventilation, punktutsug och robotisering, och därefter kompletterar med korrekt använd personlig skyddsutrustning, kan företag effektivt skydda sin personal.

Lagar och regler på området, i synnerhet Arbetsmiljölagen och föreskrifter från Arbetsmiljöverket, ger tydliga riktlinjer om vilka krav som måste uppfyllas i Sverige. På europeisk nivå har EU-direktiv och internationella standarder som ISO 45001 ytterligare skärpt kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete.

Fokus på arbetsmiljö och säkerhet har vuxit fram under flera decennier, och utvecklingen fortsätter alltjämt i takt med den teknologiska förändringen. Tack vare ökad kunskap och högre krav från såväl myndigheter som konsumenter och arbetstagare själv, tar allt fler företag ett helhetsgrepp om arbetsmiljön. Ett tydligt exempel är satsningar på minskade utsläpp och förbättrad inomhusluftkvalitet genom effektiva utsugssystem och ventilationslösningar.

Genom att värna människors hälsa och säkerhet skapas inte bara en bättre arbetsmiljö, utan även en långsiktig konkurrensfördel för företag som vill framstå som ansvarsfulla och hållbara aktörer på marknaden. I slutändan är det den mänskliga faktorn – kompetensen, engagemanget och tryggheten hos personalen – som bär upp industrin. Att arbeta aktivt med dessa frågor gagnar alla: från de anställda som undviker arbetsskador, till företagsledningen som minskar kostsamma driftstopp, och hela samhället som får ta del av en säkrare och mer hållbar industriell tillverkning.