Att jobba som svetsare innebär tyvärr flera potentiella hälsorisker, som sträcker sig från exponering för farliga gaser och partiklar till risker för brännskador och framförallt ögonskador. För att säkerställa en trygg arbetsmiljö så behöver man följa noggrant utformade lagar och riktlinjer, samt använda rätt teknisk utrustning och skyddsutrustning. I denna informativa artikel tar vi reda på mer om detta ack så viktiga område att ta hänsyn till.
De största riskerna med svetsjobb
Svetsning är ett viktigt arbete och process inom många industrier, men det medför även flera arbetsmiljörisker. Dessa risker kan delas in i fyra huvudkategorier: kemiska, fysiska, elektriska och ergonomiska.
1. Kemiska risker
Svetsning genererar ett brett antal skadliga gaser och partiklar. Exponering för dessa kan leda till allvarliga hälsoproblem. De vanligaste gaserna som frigörs vid svetsning är ozon, kväveoxider och kolmonoxid. Dessutom bildas svetsrök som består av ultrafina partiklar av metalloxider. Inandning av dessa ämnen kan orsaka respiratoriska sjukdomar, som lunginflammation, bronkit och i vissa fall även lungcancer.
2. Fysiska risker
Höga temperaturer är en naturlig del av svetsningsprocessen, och detta innebär risk för brännskador. Utöver detta kan den intensiva ljusstrålningen från svetsbågen orsaka skador på ögonen, inklusive en smärtsam inflammation kallad ”svetsblänk” eller ”svetsarc”.
3. Elektriska risker
Eftersom svetsning involverar användning av högspänningsutrustning, finns det en betydande risk för elektriska stötar, vilket kan vara dödligt om säkerhetsföreskrifterna inte följs strikt.
4. Ergonomiska risker
Svetsare utför ofta sitt arbete i obekväma positioner, vilket kan leda till muskuloskeletala problem. Detta är särskilt relevant i fall där svetsaren arbetar på trånga eller svårtillgängliga platser.
Är det olika stora risker beroende på vilken typ av svetsmetod?
Ja, riskerna varierar beroende på vilken svetsmetod som används och vilket material som svetsas. Här är några exempel:
1. Gassvetsning (oxy-fuel welding)
Vid gassvetsning används en blandning av gaser som kan vara explosiva. Felaktig hantering kan leda till allvarliga olyckor. Exponering för bränngaserna kan dessutom orsaka irritation i luftvägarna.
2. MIG/MAG-svetsning (Metal Inert Gas/Metal Active Gas)
Denna metod genererar stora mängder svetsrök och UV-strålning. Risken för inandning av skadliga partiklar är hög, vilket kräver användning av effektiva utsugssystem.
3. TIG-svetsning (Tungsten Inert Gas)
TIG-svetsning ger en renare svets och producerar mindre rök, men det innebär en hög risk för ögonskador på grund av den intensiva ljusbågen.
4. Elektrisk bågsvetsning
Denna metod innebär betydande risk för elektriska stötar, samt exponering för svetsrök och stark UV-strålning. Rätt användning av skyddsutrustning är kritisk.
Att jobba som svetsare ska vara tryggt och säkert
Arbetsmiljöverket är den svenska myndighet som övervakar och reglerar arbetsmiljön för svetsare. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter, särskilt AFS 2005:18, finns det tydliga riktlinjer som arbetsgivare måste följa för att säkerställa en säker arbetsmiljö. Dessa inkluderar krav på riskbedömning, skyddsutrustning och teknisk utrustning som ska användas i svetsningsmiljöer.
Riskbedömning och åtgärdsprogram
Innan svetsarbete påbörjas måste arbetsgivaren utföra en grundlig riskbedömning. Detta innebär att identifiera de specifika risker som finns i den aktuella svetsmiljön och att utveckla ett åtgärdsprogram för att minimera dessa risker.
Ventilation och punktutsug
Lagen kräver att arbetsgivaren tillhandahåller adekvat ventilation för att avlägsna skadliga gaser och rök från arbetsplatsen. Punktutsug är en vanlig metod för att uppfylla detta krav, där rök och gaser direkt sugs bort från svetsområdet.
Skyddsutrustning
Det är obligatoriskt att använda personlig skyddsutrustning (PPE) som hjälmar med svetsvisir, handskar, skyddskläder och andningsskydd. Utrustningen måste vara anpassad till den specifika svetsmetoden och arbetsmiljön.
Utbildning och certifiering
Arbetsgivaren är också skyldig att säkerställa att alla svetsare har genomgått adekvat utbildning och innehar nödvändiga certifieringar för den specifika svetsmetoden de ska använda.
Läs mer om arbetssäkerhet hos Work4best Sverige – Din partner inom outsourcing av kompetent och erfaren utländsk arbetskraft.
Hur kan en utsugsfläkt hjälpa till att uppfylla kraven?
En av de mest effektiva metoderna för att skydda svetsare mot skadliga gaser och partiklar är genom användning av utsugsfläktar. Dessa fläktar är utformade för att skapa ett undertryck som drar bort föroreningarna från arbetsområdet, vilket förhindrar att svetsaren andas in dem.
Lokala utsugsfläktar
Lokala utsugsfläktar, även kallade punktutsug, placeras nära svetsbågen för att fånga upp rök och gaser direkt vid källan. Detta är den mest effektiva metoden för att minimera exponeringen eftersom föroreningarna avlägsnas innan de sprids i arbetsmiljön.
Centrala ventilationssystem
I större anläggningar kan ett centralt ventilationssystem installeras som en del av byggnadens infrastruktursystem. Detta system suger upp och filtrerar bort föroreningar från flera svetsstationer, vilket garanterar att luften som återcirkuleras i verkstaden är ren.
Hur fungerar ett punktutsug?
Punktutsug är en specifik form av ventilationssystem som är designad för att fånga upp föroreningar direkt vid arbetskällan, det vill säga vid själva svetsbågen. Detta uppnås genom att en flexibel arm med ett sugmunstycke placeras så nära svetsområdet som möjligt utan att störa arbetet.
Processen i ett punktutsug fungerar i följande steg:
1. Fångst
Sugmunstycket placeras i närheten av svetsbågen, vilket skapar ett lokalt undertryck som drar in gaser och rök.
2. Transport
De insugna föroreningarna leds genom rörsystemet till en central filtreringsenhet.
3. Filtrering
I filtreringsenheten separeras de skadliga partiklarna och gaserna från luften. Ofta används ett flerstegssystem där olika filter tar bort partiklar av olika storlek.
4. Uppsamling
De filtrerade föroreningarna samlas upp i en behållare som regelbundet måste tömmas.
5. Utluftning
Den renade luften kan antingen återföras till verkstaden eller ventileras ut ur byggnaden.
Mer läsvärt kring punktutsug och där denna typ av säkerhetsutrustning krävs hittar du i vår artikel ”Tillverkningsmetoder där punktutsug krävs”.
Vilken skyddsutrustning är allra viktigast?
Skyddsutrustning är en avgörande komponent för att säkerställa svetsarens säkerhet. Här är den viktigaste skyddsutrustningen som måste användas vid svetsning:
Svetsvisir eller hjälm
Skyddar ögon och ansikte från starkt ljus och UV-strålning som produceras av svetsbågen. Modernare hjälmar är ofta utrustade med automatiskt nedbländande linser för att skydda mot plötsliga ljusblixtar.
Andningsskydd
Beroende på typen av svetsning och mängden svetsrök, kan ett andningsskydd vara nödvändigt för att förhindra inandning av skadliga partiklar och gaser.
Skyddskläder
Tjocka, icke-antändbara kläder, inklusive svetsjacka och byxor, är nödvändiga för att skydda huden från brännskador.
Handskar
Tunga, värmebeständiga handskar skyddar händerna mot brännskador från heta metaller och gnistor.
Öronskydd
Vid arbete i miljöer med hög bullernivå, såsom i en verkstad, kan öronskydd vara nödvändigt för att skydda hörseln.
Vilken utbildning behövs för att jobba som svetsare?
För att bli svetsare krävs en kombination av formell utbildning, praktisk erfarenhet och, i många fall, certifiering. I Sverige finns det flera vägar att gå för att bli en kvalificerad svetsare:
1. Gymnasieutbildning
En vanlig väg är att börja på ett gymnasieprogram med inriktning på svetsteknik eller industriprogrammet. Här får eleverna en grundläggande utbildning i olika svetsmetoder och metallbearbetning.
2. Yrkeshögskola eller vuxenutbildning
Efter gymnasiet kan man välja att fördjupa sina kunskaper genom att gå en yrkeshögskoleutbildning eller en vuxenutbildning inom svetsning. Dessa program är ofta mer specialiserade och ger praktisk träning i specifika svetsmetoder.
3. Certifiering
För att arbeta som svetsare krävs ofta en certifiering, som kan erhållas genom att klara ett svetsprov. Certifieringen visar att svetsaren har de nödvändiga kunskaperna och färdigheterna för att utföra svetsarbete enligt internationella standarder.
4. Praktisk erfarenhet
Arbetsgivare värderar praktisk erfarenhet högt, och det är vanligt att svetsare börjar sin karriär som lärlingar under övervakning av en erfaren svetsare.
Hur mycket tjänar en svetsare i lön?
Lönen för en svetsare kan variera beroende på erfarenhet, arbetsplats och specifik inriktning inom svetsning. En nyutbildad svetsare kan förvänta sig en ingångslön på cirka 25 000 till 30 000 kronor per månad. Med erfarenhet och inriktning mot ett visst arbetsområde, särskilt inom mer avancerade svetsmetoder eller arbeten med högre risk, kan lönen stiga till mellan 35 000 och 45 000 kronor per månad. I vissa fall, exempelvis vid arbete i offshore-industrin eller med komplexa konstruktionssvetsar, kan lönerna vara ännu högre.
Slutsats – Att jobba som svetsare
Att jobba som svetsare innebär en rad utmaningar och risker, men med rätt utbildning, utrustning och arbetsmiljö kan dessa hanteras på ett säkert sätt. Företag inom utsug och ventilation spelar en kritisk roll i att skydda svetsare genom att tillhandahålla effektiva system för att avlägsna farliga partiklar och gaser från arbetsmiljön. Att följa gällande lagar och riktlinjer, samt använda rätt skyddsutrustning, gör att svetsare kan utföra sitt arbete på ett säkert och effektivt sätt, vilket gynnar både individens hälsa och företagets produktivitet.
Utöka dina kunskaper om svetsning i ren allmänhet, förflytta dig till Wikipedia för att läsa mer om detta väldigt intressant område.